Något som sedan länge är ett faktum, är att Svenska flickor råkar vara guds finaste varelser på jorden. Min egen flickvän råkar vara ett sådant exempel, kanske en odräglig snorunge, med sinne för det makabra och ytterligt olidlig, men ändå en skönhet i bemärkelsen. När vi reser utomlands fasar vi när vi ser det resten av världen kallar kjoltyg. Man dör lite inombords varje gång man reser utomlands, och det är därför svenskar inte ska åka på för mycket charter.
Hursomhelst, så finns det vissa saker som är oundvikliga när man beslutar sig för att spendera en längre period utomlands. Man anpassar sig, man lär sig språket, man äter maten och följer strömmen, till slut börjar man t.o.m. finna kvinnorna i landet tilldragande. När man nu väljer ett land att vistas i, ska man undvika mitten på skalan så att säga. Man ska istället försöka välja de extrema, t.ex. om man flyttar till Norge är inte skillnaden så stor. Om vi nu bortser från deras glättiga språk, skyhöga priser och ingen världsidentitet att prata om. I mitt fall pratar tyvärr om den andra utvägen, flytta till världens fulaste folk. Dessa är då tyskar, amerikaner, polacker (ja och alla andra baltstater för den delen) och såklart engelsmän.
En någorlunda söt engelska flicka är ekvivalent mot en svensk tjej som förlorat en arm och ett ben, med lätt downsyndrom måste jag tillägga. Likväl i slutändan kvittar allt det där, pga. av vår förbannade anpassningsförmåga. Det tar tid för en del, en del hinner inte anpassa sin standard innan de åker hem, och så finns det de som alldeles för duktiga att anpassa sig. Jag har redan börjat märka hur jag börjar dras mot de brittiska kvinnorna. De började oskyldigt med en söt spanska, det eskalerade sedan till en tyska, så det dröjer inte länge nu innan jag är bortgift till en 120 kilos kolloss och måste lägga alla mina pengar i ett sparkonto för tandställningar till mina framtida och ej påtänkta barn. För let´s face it, engelsmän har fötts med en uglystick i munnen. Eller åtminstone petat sig med en uglytandpetare efter ätit fish and chips.
Jag märker redan hur min danske vän Casper (med sitt krulliga hår som kan välja och vraka i Sverige på tjejer som är wannabe altisar och vill ha en alternativ pojkvän som bara dricker svart kaffe, så att de kan visa upp honom på deras bullumimöten, eller något), har försökt ragga upp en Schweizare, sådana äter man, man raggar inte på dom, och en korean. Jag menar asiater, dom är inte ens med på skalan, dom är ju som en gurka när man jämför äpplen och apelsiner.
Nej, det får bli som Will Ferrel säger i Blades Of Glory: Masturbation kan vara en lösning..
tisdag 25 september 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar